Hotell Amigo

Igår blev jag hämtad på jobbet av Martin och Marcel. Efter att vi åkt och hämtat Anniko var vårt sällskap fulltaligt och for vi inåt landet till det lilla samhället Emmaboda och dess stolthet i nöjessvängen: Hotell Amigo :) Tja, det var nog samhällets stolthet nån gång på 70-talet, men nu...nej. Så vad skulle vi där att göra?

Det började en gång i våras när grabbarna åkte tåg mellan Lund o Kalmar och de passerade Emmaboda. Raskt konstaterade dom att Hotell Amigo måste vara ett att världens mest tragiska ställen och så undrade dom VILKA som nånsin sov över där. Den tanken har uppenbarligen legat kvar och grott i killarnas huvuden för de bestämde att vi skulle åka dit för att kolla läget och se HUR illa det egentligen var.

Sagt och gjort... Efter att dom största rummen med balkong var bokade var det så dags. Redan i bilen dit hade vi superskoj. Marcel hade odlat ut mustasch dagen till ära. Fint...


En jamicansk reseöl...


Framme...


Vi inspekterar utsikten från rummen. Ja, det är den stora järnvägen som gick precis utanför rummen, vilket man hörde mycket väl på natten...


Rummen var stora och riktigt moderna ála 80-tal. Utanför våra rum hade vi en "lounge" med en läcker grön hörnskinnsoffa och tillhörande marmorbord. Mycket bra för förfest :)


Efter en måltid i hotellets restaurang var vi tvunga att ge oss ut på stan eftersom vi fick veta att hotellets restaurang och bar stängde kl 20. Det var onekligen ganska oväntat.

Som av en lycklig slump råkade det vara säsongsavslutning för grillkvällarna på Folketshus i Emmaboda just i går kväll. I reklamannonsen stod det "bartömning" och "golvet gungar fram till 02", så vi gick dit. På vägen dit nämnde Anniko att hon ville festa med en "local"... Och hennes önskan slog in. Väl på plats kom nämligen en ung herre och slog sig ner vid vårt bord. Han började genast prata om allt möjligt.

Enligt honom var det lite jobbigt att vara så känd som är var. Han spelade nämligen i ett band, Scotts. Efter 10 sekunder var det inte Scotts längre, utan Melody club. Nästa sak han berättade var att han bodde i Australien där han pluggade till ekonom. Men hade pratade inte så bra engelska och kunde därför inte säga några roliga austalienska fraser till oss. Han lät oss även veta att det ofta blev slagsmål på Folkets hus i Emmaboda, men om det blev det kunde han inte vara med och slåss, eftersom det skulle kosta honom 5 miljoner. Han var nämligen aktiv kampsportare och tävlade mycket i Asien och om man slogs privat så skulle hans licens ryka, därav de 5 miljonerna. Hans taxerade inkomst var för övrigt 15 miljoner per år.

Sen undrade han om han såg bögig ut eftersom han hade slingor i håret. Snabbt så berättade han att han hade flickvän, och dom bodde i en stor lägenhet i Göteborg som dom hade köpt. O så fortsatte det...............Antingen träffade vi en halvt magiskt kille, eller var det mest hans fantasi som var magisk.........Många skratt blev det iaf!

Hursomhelst så var vår vistelse i Emmboda precis som vi trodde att den skulle bli. Riktigt trevlig, men ack så sunkig :)